jenniecarolina

Jävla pissmorgon!

det hela börjar med att jag vaknar typ tjugo över sju och inte kan somna om.. Så jag ligger i sängen och såklart börjar hjärnan tänka o täänka o tänka på allt man inte orkar tänka på. Varför ska man alltid tänka på sånt man inte vill tänka på?

hur som helst, jag tittar efter några timmar på nån form av dokumentär om barn som är handikappade på olika sätt. Jättebra av mig att titta på det, för jag börjar gråta typ hela tiden och blir rädd för att mina framtida barn ska vara sjuka på något sätt. Efter det börjar One tree hill, och då är såklart den ena gravid, några ska på dejt osv. så jag börjar typ gråta igen. Varför? fan, jag blir så jävla avundsjuk på påhittade personer som har så himla perfekta liv, så ens eget liv är skit jämfört med deras. Varför gör de inte serier där folk har problem och det inte bara är gulligull hela tiden? (okej, det är massa otrohet o annat skit o one tree hill också, men inte precis när jag tittade)

jag hatar när jag blir såhär depp över ingenting. Jag behöver verkligen vara glad nu. Det är vår, sextio dagar till studenten och massa som väntar.

Dessutom ska man anmäla sig till högskolan också senast på onsdag! Fyfan, jag har panik. vad ska jag söka? jag är så jävla rädd inför framtiden, helt galet rädd. Inte bara för högskolan, det är det närmaste som kommer hända som är stort. Men jag menar i större banor nu. jag är så himla rädd för att jag ska förbli ensam. Börjar faktiskt bli det på riktigt nu. Det är inte roligt. Jag hatar när folk säger: Du ska inte stressa över att hitta nån, den rätta kommer. Osv osv. tänk om det inte gör det? Tänk om jag aldrig aldrig aldrig hittar nån att dela mitt liv med? jag menar, det är fan inte långt kvar till de flesta av mina vänner kommer ha egna lägenheter och barn med sina pojkvänner.. helvete. är jag den enda som ska bo hemma i minst tre år till? jag vet seriöt inte om jag kommer orka. Inte det att jag inte trivs hemma, det är det att jag vill skaffa ett egent liv. 

fan, jag har tjatat om det här i massa blogginlägg förut, men vissa dagar blir jag så himla deprimerad över allt sånt här. Det är jobbigt, och jag blir så avundsjuk på mina vänner. vaför får bara alla andra vara lyckliga på riktigt? kan det bli min tur någon gång?

nej, jävla skitinlägg.