Döden.
Seriöst.
jag är livrädd för döden.
det är det värsta jag vet och jag blir ofta väldigt ledsen när jag tänker på det.
Egentligen borde man inte bli det, det är en del av allt. Alla ska vi dö, så småningom.
Men döden skrämmer mig så himla mkt. Tänk på hur jäkla länge man ska vara död, med tanke på hur kort livet är.
Tänk dig, man ska leva i ca 80 år (förhoppningsvis längre!) och sedan ska du vara död i all oändlighet.
Det är det som skrämmer mig.
Vad händer när man dör?
Blir allt svart och det är helt svart i all oändlighet, eller händer det något, och man föds om, eller åker man till andra sidan? vad finns isåfall på andra sidan? Dör man igen på andra sidan efter ett tag och åker vidare, så att det blir som en cirkel man alltid är fast i? Dör vi hundra gånger om? Eller dör vi en gång och sen är det slut?
Jag hatar döden.
Jag låg flera gånger förra veckan och tänkte, så råkade jag komma in på döden.
Jag fick svårt att andas.
Jag blir så rädd när jag tänker på döden. jag vill verkligen inte dö.
Jag tänkte på döden undefär tre gånger förra veckan, och varenda gång fick jag tårar i ögonen och som en klump i halsen och magen. jag får som panik och vet inte vad jag ska ta mig till. det är väldigt obehagligt, att vara så rädd för något som är lika naturligt som att födas, för alla vi kommer att uppleva det, vare sig vi vill det eller inte, för det finns ingen annan utväg.
Ingen annan utväg.
det låter så hemskt att säga det så.
men det är ju lite så.
Döden - det är verkligen det värsta jag vet.
